Ungdomsrättvisa i övergångsfasen: Straffpopulism och nedgången för nordisk exceptionalism i Sverige Hur man undersöker en konstitutionell kultur?: Argument för fokusgruppsmetoden i jämförande konstitutionella studier

Av Orlaith Rice, Silvia Gagliardi och Daniela Rodriguez Gutierrez (2025) I E. Pearce & G. Martin (red.) Forskningshandbok om ungdomskriminologi. Elgar. 

Abstrakt

Den nordiska modellen för ungdomsrätt är högt ansedd globalt för sitt straffrättsliga välfärdsperspektiv. Sveriges rehabiliterande attityd när det gäller unga lagöverträdare har en lång historia. Sverige har också en mer aktuell historia av hög nettoinvandring. En dokumenterad ökning av vissa typer av våldsbrott, vapenvåld och gängaktivitet har utnyttjats för att marginalisera Sveriges växande invandrarbefolkning. År 2022 avskaffade den svenska regeringen den automatiska straffreduktionen som unga vuxna får för allvarliga brott: den så kallade "ungdomsrabatten". Detta kapitel argumenterar för att denna utveckling är ett försök att hantera den nuvarande offentliga, politiska och mediala motreaktionen mot mildare behandling i både ungdomsrättspolitik och migrationspolitik mitt i rädsla för brott som uppfattas vara kopplad till, särskilt, unga invandrarmän. Under månaderna efter detta avskaffande dominerade brottslighet och migration diskursen kring parlamentsvalet 2022, vilket resulterade i en högerlutande koalitionsregering. Borttagandet av "ungdomsrabatten" indikerar en straffvändning i ungdomsrättspolitiken, och valresultatet 2022 tyder på att en strängare straffrättslig attityd kvarstår i det svenska samhället. Sammantaget ifrågasätter de tesen om nordisk straffrättslig exceptionalism. Detta kapitel analyserar dessa utvecklingar genom straffrättslig populism. Denna forskning bygger på kvalitativa fokusgruppsdata som samlats in i Sverige under 2021 och 2022, inom ramen för ett projekt finansierat av Europeiska forskningsrådet om "Grundläggande institutionell auktoritet".

Nyckelord: Konstitutionell kultur; Jämförande konstitutionella metoder; Kvalitativa metoder; Sociologisk konstitutionalism

Länk till hela artikeln finns här.